HISTORIA

Vad kommer namnet Susekullen ifrån?
Ur mantalsregistret över kungsskatten som betalades till Mikaelidagen och Juldagen 1612, kan man läsa följande:
Snöffuellebo: Peder Susse Kuell, indest/gaardmand - 3 Rigsmarker
År 1612 stavades ett efternamn från Östad Rues men senare skrev man Russ / anknytning till dagens Rusagården /. Alltså kan det vara Kuell = Kull. Förutom att det kan gälla en person som fått namn efter någon ort som han kommit inflyttad från / Suse Kuld, stavat på olika sätt av olika skrivare / anknytning till dagens Susekullen.

Vi befinner oss i ett hus med atmosfär och anor. Denna atmosfär har varit kvar fram till idag 1/3 -2011.
Huset byggdes åt dir. Larsson 1901, en flygel byggdes till under 30-talet (tillbyggnad 1979/80).
Matservering Anna Broman (senare g.Düring) 1912
Tillfällig bostad åt dir. Gösta Runqvist 1915-1916
Kontorschef Fernqvist 1 vån intill 1937
Överingenjör Karl Granfors (ogift) 2 vån till 1937??
Inspektör Hugo Davidsson till 1931
Senare hyresgäster: Ing. Alf Åhlander, Landsfiskal Knut Jansmark, Kamrer Nils von Holten, USA Ing. Edward Coyle,
Kamrer Henry Johansson, intill starten av fritidsgården 1966 Ing. Arvid Blissing

Det var dåvarande personalchefen vid Volvo, Helge Hahne som tog initiativet.

Att starta en fritidsgård

Behovet av en fritidsgård i Olofström gjorde sig tidigt påmint. Under 50-talets starka inflyttning till orten var det dock behovet av bostäder som prioriterades. Det var först på 60-talet som planer på en allmän fritidsgård kunde ägnas uppmärksamhet.

Tidiga försök

Första försöket att starta en ungdomsgård gjordes redan 1960  i gamla Brogården, vilket emellertid fick lämna plats för Domus. Initiativtagare var personalchefen vid dåvarande Svenska Stålpressnings AB, Helge Hane. Han hade även tidigare gjort försök att åstadkomma en lösning med f d Svenssons Lanthandel. Dessa tankegångar fick av olika anledningar överges. Istället grep man möjligheten att få disponera bostadsfastigheten Susekullen vid Västra Storgatan.

Sakkunnig anlitas

Som rådgivare vid uppläggningen fungerade förbundssekreteraren i KFUM/KFUK, Inga Olofsson, Stockholm. Redan från början stod det klart att båda svenskar och invandrare skulle vara representerade. Man gjorde studiebesök på flera ställen, bl a i Stockholm och fann sina tankegångar ytterligare bestyrkta. Beträffande gårdens uppbyggnad gjordes också studiebesök på Mäster Olofsgården, Midsommargården, Birkagården, samt på Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar.

Stort intresse

Sonderingarna och förberedelserna utmynnade i ett möte i Föreningslokalen i November 1966. Dit kom representanter för 42 intresseföreningar, företag och institutioner. En interimsstyrelse tillsattes och man enades om att snarast starta en fritidsgård i Susekullen. Redan juldagen samma år öppnades dörrarna och har sedan dess varit öppna praktiskt taget varje dag.